Har varit snäll och välkomnat Sanna till mitt hem, då hon stått bostadslös av olika anledningar.

Det var tänkt att det skulle vara 1 natt, och liksom.. I natt, what ever, jag kan stå ut.

Vi är nu inne på dygn nummer 3, jag är inne på dag nummer 8 utan sömn och mitt tålamod är inte nice alltså.

 

Men i allt ont finns något gott,

och när jag inatt låg i min säng (flyttade sedan ut till vardagsrummet) så kom jag på hur nice det är att vara forever alone..

 

1. Man behöver inte ha någon som snarkar jämte sig.

2. Man behöver inte dela med sig av maten. THAT'S MINE MF!

3. Man kan duscha huuuur länge man vill utan att någon annan ska in efteråt.

4. Mitt täcke = mitt täcke och ingen annans.

5. Man behöver heller inte anpassa sig efter filmvalet - det får du göra helt själv.

6. Jag får bestämma dippen till chipsen!

 

Ser ni här hur jävla awesome jag hade det, tills jag helt plötsligt fick en jävla snarkande inneboende?

Jag får panik och räknar nu SEKUNDERNA tills hon drar.

Känner mig elak. Sån är jag. Eller ah, man blir sån när man ser/träffat människor HELA tiden i över en månad.

#gemigspaceochlåtmigvaraensam

 

Nej, usch, detta blev ju enna deprimerande.

Vafan, lyssna inte på moi! Nu ska jag duscha tills varmvattnet tar slut - rätt åt dig Sanna.